Jag börjar det här inlägget med två bilder från flygresan. Det är lite lame med bilder som de här men what ever.
Hej då Sverige
"Varna", tror jag.
Det var igår, idag satte jag igång tidigt med att leta efter bostad. Efter frukost promenerade jag upp till Taksim Gezi Parki och tog fram alla utskrivna mailkorespondenser med hyresvärdar, tog en Coca Cola och tittade ut över Bosporen. Sedan flög jag fram och tillbaka över Istanbul och tittade på två olika rum och talade med en lägenhetsbyrå. Jag vet inte om min cynism är till fördel eller nackdel men jag har liksom lite svårt att tro på något som någon säger när det handlar om att sälja något. Jag är dock rätt säker på att det inte blir någon egen lägenhet till att börja med, herrn på lägenhetsbyrån gick noggrant igenom och visade typ 40 likadana bilder på en lägenhet som skulle bli ledig om två veckor och han lovade även att jag kunde bo på en kompis soffa fram till dess om jag inte ville bo kvar på mitt Hostel. Dessutom var priserna, som jag trodde var i Turkiska Lire, i Euro vilket betydde att jag verkligen inte skulle ha råd att hyra av honom om jag ska ha råd att göra något annat än att hyra.
Rummen som jag tittade på var både ganska fina men ganska olika. Det första som ligger lite nordväst om Taksim, på Akkarga Sokak, var väldigt uppstyrt och fint. Eller, jag fick inte se exakt det rummet som jag skulle få hyra för det låg någon och sov där nu men rummet bredvid som tydligen var väldigt likt så ut så. Dessutom sköts huset, där det förövrigt endast bor studenter, många ERASMUS, av en amerikansk man som gillade svensk metal. Jag här nästan bestämt mig för det här rummet men det blir inte ledigt förrän om 6 dagar.
När jag sedan var på väg för att äta lunch så råkade jag höra två personer bredvid mig som pratade svenska. Jag vet inte hur sjukt det är men de var iallafall trevliga och jag fick lite tips om språkkurser och att de brukar ha svenskträffar lite då och då. Jag tänker att det blir bra, om man blir lite sjuk av hemlängtan.
Bosporen och Asien genom en gränd
Det andra rummet låg i ett område längre norrut, nära Ihlamurdere Caddesi. Jag vet inte hur jag ska formulera mig för att inte låta som en reseguide men området myllrade verkligen av folkliv. Typ lite som Camden Market i London, svinmycket restauranger och små affärer som till stor del kanske mest säljer krimskrams. Trevligt iallafall. Lägenheten var väldigt fin och även här var det mycket ERASMUS-studenter som bodde. De som bodde där verkade ha mycket fester ihop och äta middagar tillsammans. Det talar både för och emot det rummet. Det verkade vara lite yngre och lite stökigare, jag tänker att jag ändå skulle klara mig och det rummet som jag skulle hyra där hade en fin balkong mot en innergård men jag vet inte om jag pallar massa 23-åringar som röker inomhus och så. Det är möjligt att jag är lam men jag tror faktiskt att jag hellre bor i en ”lugnare” lägenhet och träffar folk ändå, jag tror att det borde funka.
Tricket är förstås att lägenheten inte är ledig just nu och jag är inte supersugen på att bo kvar här på mitt Hostel så mycket längre. Herrn som hyr ut det första rummet sa att jag kunde bo hos honom i sex dagar och Paul (amerikanaren) sa att det borde funka bara man var säker på att låsa dörren om sig (”hehe”). Jag ska sova på saken inatt och kanske skicka ut lite fler mail för att sondera marknaden ytterligare.
Nu ska jag strax gå ut och äta middag, ta en öl och läsa lite ur Patti Smiths Just Kids. Idag har jag lyssnat på Bombay Bicycle Club – Shuffle
